Kedu ọnụ ụzọ ámá ndị iro si abanye n'ụlọ Chineke?

Nehemaịa bụụrụ Eze Ataksakses ihe ọṅụṅụ, onye obi ya di n'ebe Chineke nọ. Chineke hụrụ ọnọdụ obi Nehemaịa na nraranye ya wee tinye n’obi ya ọmịiko na ịgbalị ime ka mgbidi na ọnụ ụzọ ámá nke Jerusalem na ndị bi na ya dịghachi mma.. Mgbe arụchara ọrụ Chineke, Nehemaịa chere na ụmụ Izrel ga-ebi na Jeruselem n'udo ma bie ndụ dị ka okwu na iwu Chineke si dị., mana nke ahụ abụghị ikpe. Onye iro, onye gbalịrị igbochi na ịkwụsị ọrụ Chineke na mbụ, ma o nweghị ihe ịga nke ọma mgbe Nehemaịa nọ, nwere ihe ịga nke ọma n’oge Nehemaịa na-anọghị ya. Ọ bụghị nanị na ndị iro ahụ banyere Jeruselem kamakwa ha banyere n’ụlọ Chineke. Kama ịmụta ihe site n'ihe ndị mere n'oge gara aga, ndị mmadụ na-ekwughachi otu nzuzu ahụ. N’ihi na ndị iro ka maara otú e si abanye n’ụlọ Chineke na-emerụ ọgbakọ. Kedu ọnụ ụzọ ámá ndị iro si bata n'ụlọ Chineke na nke ọnụ ụzọ ámá ndị iro ka na-abanye n'ụlọ Chineke.?

Ọmịiko Nehemaịa nwere maka Jerusalem na ụmụ Israel na ekpere o kpegaara Chineke

Mb͕e Nehemaia nuru okwu bayere otù nime umu-nne-ya, bú Hanani, na ufọdu ndikom Juda, banyere ọnọdụ dị egwu nke Jerusalem (a kwaturu mb͕idi Jerusalem, ewe sure ọnu-uzọ-ama nile n'ọku) na otú ndị Juu fọdụrụ bụ́ ndị fọdụrụ ná ndọrọ n’agha n’ebe ahụ n’ógbè ahụ si nọrọ n’oké mkpagbu na ihe nkọcha., ọ kwara ákwá na iru uju ụbọchị ụfọdụ, na buo ọnụ we kpe ekpere n'iru Chineke nke elu-igwe.

Mgbe I kwuru, choo irum, obim siri Gi iru-Gi Onye-nwe-ayi ka m'gāchọ abù ọma 27-8

Nehemaịa chigharịkwuuru Jehova Chineke. N'ihi na Nehemaịa maara na ọ bụ nanị Chineke pụrụ ime mgbanwe banyere ọnọdụ Jerusalem na ọdịmma nke ndị bi na ya.. 

Ya mere, Nehemaịa wedara onwe ya ala n’iru Onye-nwe wee gosi nchegharị. O kwuputara mmehie nke ụmụ Izrel megide Chineke.

Ha emejọwo Chineke, ha edebeghịkwa iwu ya, ma ọ bụ ụkpụrụ, ma ọ bụ ikpe na Onyenweanyị nyere iwu.

Ndị ahụ emebiwo ọgbụgba ndụ ha na Chineke ma kwaa iko.

Nehemaịa chetaara Chineke okwu ahụ Ọ gwara Mozis. Na ọ bụrụ na ndị mmadụ ga-emehie, Chineke ga-achụsasị ha ná mba dị iche iche. Ma ọbụrụ na ndị ahụ ga-alaghachikwute Onye-nwe, Debe kwa, me kwa iwu-Ya nile, Ọ ga-esikwa na nsọtụ eluigwe chịkọta ha, ma kpọta ha n’ebe ahụ nke Onye-nwe họọrọ idobe aha Ya n’ebe ahụ.

Chineke kpaliri obi Eze Ataksakses

Chineke nụrụ ekpere Nehemaya ma zaa ekpere ya. Ọ kpaliri obi eze Babịlọn, onye nwere ike na ihe onwunwe iji nyere Nehemaịa aka iwughachi mgbidi na ọnụ ụzọ ámá Jerusalem.

Eze nụrụ arịrịọ Nehemaịa ka e wughachi obodo Jerusalem ma mee ihe ọ rịọrọ. O nyere ya oge, akụrụngwa, na ikike (site n'akwụkwọ ozi) ka ha gaa Juda wughachi mgbidi na ọnụ ụzọ ámá Jeruselem.

Nehemaịa bịara na radar nke ndị iro

Nehemaịa na ndị isi ndị agha na ndị na-agba ịnyịnya gara Jeruselem. Mgbe ha bịakwutere ndị gọvanọ n’ofe osimiri ahụ, Nehemaịa nyere ha akwụkwọ ozi eze.

Mgbe Sanbalat, onye Horon, na Tobaia, bú orù, onye Amọn, nụrụ ya, O wutere ha nke ukwuu na e nwere onye bịara, onye nāchọ ọdi-nma nke umu Israel.

Nehemaịa bịara na radar ha, nke nwere ihe ga-esi na ya pụta maka nrụzi mgbidi ahụ na ọnụ ụzọ ámá Jerusalem.

Mgbe Nehemaịa rutere na Jeruselem ọ gwaghị onye ọ bụla ihe mere o ji bịa. Ya na onye ọ bụla ekenyebeghị, ihe Chineke tinyere n’obi ya. Nehemaịa esoghị ndị Juu kerịta ya, ma-ọbu ndi-nchu-àjà, ma-ọbu na ndi amara aha-ha, ma-ọbu ndi-isi, ma ọ bụ ndị ọzọ rụrụ ọrụ ahụ.

Nehemaịa kpọrọ ndị Chineke ka ha wughachi mgbidi Jerusalem

N'abalị, Nehemaịa biliri wee soro ndị ikom ole na ole gaa nyocha ọnọdụ mgbidi ahụ e kwaturu na ọnụ ụzọ ámá, nke e were ọku ripia.

Mgbe nyocha ya gasịrị, Nehemaya chere ndị Juu ihu, ndị nchụàjà, ndi amara aha-ha, ndị ọchịchị, na ndị ọzọ rụrụ ọrụ ahụ, n’ihi ahụhụ ha nọ na ya. E mebiwo Jeruselem, e werekwa ọkụ rechapụ ọnụ ụzọ ámá ya.

Nehemaịa kpọrọ ha ka ha wughachi mgbidi Jeruselem, ka ha we ghara ibu kwa ihe-ita-uta ọzọ. Ndị mmadụ zara òkù ya site n’ikwe ya nkwa na ha ga-ebili wuo ụlọ. Ha we me ka aka-ha di ike bayere ezi ọlu a.

Okwu ịkwa emo nke ndị iro egbochighị Nehemaịa iwughachi mgbidi Jerusalem

Ma mgbe Sanbalat, Tobaya, na Geshem (onye Arab) nụrụ ya, ha chịrị ha ọchì na-elelịkwa ha anya, site n’ịjụ ha ihe ha mere na ma ha ga-enupụrụ eze isi. Nehemiah zara ha, si:

Chineke nke elu-igwe, Ọ ga-eme anyị nke ọma, ya mere ayi ndi-orù-Ya gēbili wu ulo: ma unu enweghi òkè, ma ọ bụ aka nri, ma ọ bụ ihe ncheta, na Jerusalem

Nehemaịa 2:20

Nehemaịa matara Chineke ya wee tụọ egwu Jehova. N’ihi na Nehemaịa maara ịdị ukwuu Ya, ike, na ọrụ ebube.

Ya mere okwu mkparị ndị a, bụ́ nke nwere ihe iyi egwu na e bu n’obi ịtụ Nehemaịa na ndị mmadụ egwu, akwụsịghị Nehemaịa.

Okwukwe ya na Chineke na nkwenye ya n’okwu ya na mkpebi siri ike ya karịrị okwu ndị a, bụ́ onye guzogidere ya ma gbalịa igbochi ya iwughachi obodo Jerusalem.

Nehemiah na ndị Izrel jikere maka iwughachi mgbidi na ọnụ ụzọ ámá Jeruselem

Nehemaya na ndị Izrel jikere ịrụghachi mgbidi na ọnụ ụzọ ámá Jeruselem. A họpụtara onye ọ bụla maka akụkụ ụfọdụ nke mgbidi na ọnụ ụzọ ámá.

Dị ka ọmụmaatụ, onye-isi-nchu-àjà, bú Eljashib, we bilie, ya na umu-nne-ya, bú ndi-nchu-àjà, ma wughachi ọnu-uzọ-ama aturu. Ha doro ya nsọ ruo ụlọ elu Mea na ụlọ elu Hananel, guzokwa ọnụ ụzọ ya..

Onye ọ bula we wue òkè nke aka ya nke mb͕idi ahu (Nehemaịa 3). 

Mgbalị mbụ nke onye iro na-akwụsị ịrụ mgbidi ahụ

+ Mgbe Sanbalat nụrụ na ha wuru mgbidi ahụ, O were iwe, were oké iwe. Sanbalat kwara ndị Juu emo site n’ịsị ụmụnne ya na ndị agha Sameria, Gịnị ka ndị Juu na-adịghị ike na-eme? Hà ga-ewusi onwe ha ike? Hà ga-achụ àjà? + Ha ga-emekwa ka ha gwụ n’otu ụbọchị? Hà ga-eme ka nkume dị ndụ dị ndụ site n'obo ihe mkpofu nke esureworo??

Tobaya, onye Amọn, nọyere Sanbalat, si, Ọbụna nke ha na-ewu, ọbụrụ na nkịta ọhịa na-arị elu, ọbuná ọbuná mb͕idi nkume ka Ọ gākwatu.

Ma ọzọ, Okwu ha atụghị Nehemaịa egwu ma ọ kwụsịghị ịrụzu ọrụ Chineke.

Nehemaịa azaghị ya. Kama, o kpere ekpere ka Chineke ka nkọcha-ha chigharia n'isi-ha, were kwa ha nye ka ha buru ihe-nkwata n'ala ndi emere ka ha je biri n'ala ọzọ.. Mgbe o kpechara ekpere, ọ gara n'ihu n'ọrụ ya (Nehemaịa 4:1-6)

Mgbalị nke abụọ nke ndị iro na-eme ka ha kwụsị ịrụ mgbidi ahụ

Mgbe Sanbalat, Tobaya, ndị Arab, ndi Amon, + ndị Ashdọd wee nụ na ewuzuwo mgbidi Jeruselem nakwa na a malitekwara igbochi ntipú ndị ahụ, ha were iwe nke ukwuu. Ha gbakọtara ọnụ ịbịa buso Jeruselem agha na igbochi ya. 

Ma Nehemaịa na ndị ọzọ kpere ekpere nye Onye-nwe ha Chineke ma debe ndị nche megide ndị iro ha ehihie na abalị, n'ihi ha.

Chineke ewetawo ajọ nzube nke ndị iro bata n'amaghị ama, gbuo ndị mmadụ, ma kwụsị ọrụ ahụ, ka ihe efu

Juda we si, Ike nke ndị na-ebu ibu na-emebi emebi, ma ihe mkpofu dị ukwuu; ka anyị wee ghara ịrụ mgbidi ahụ. Ndị iro anyị wee sị, Ha agaghị ama, unu ahụkwala, rue mb͕e ayi gābà n'etiti ha, ma gbuo ha, me kwa ka ọlu ahu kwusi, O we rue, na mgbe ndị Juu bi n’akụkụ ha bịara, ha siri ayi ub͕ò iri, Site n’ebe nile unu ga-esi laghachikwute anyị, ha ga-adakwasị unu. N'ihi nka ka m'doworo n'ebe di ala n'azu mb͕idi, na n'ebe di elu, M were mma-agha-ha chiri ndi Israel ka ha buru ndikom, dika ab͕uru nile ha si di, ube ha, na ụta ha. M'we lere anya, wee bilie, Ọ si ndi amara aha-ha, nye kwa ndi-isi, nyekwa ndị ọzọ, Unu atula egwu ha: cheta Onyenweanyi, nke di uku di egwu, buso-kwa-ra umu-nne-unu agha, ụmụ gị nwoke, na umu-gi ndinyom, ndị nwunye gị, na ụlọ gị (Nehemaịa 4:10-14)

Chineke gbochiri atụmatụ ọjọọ nke onye iro ha, ndị chọrọ ịbanye n’amaghị ama ma n’etiti ha gbuo ha ma mee ka ọrụ ahụ kwụsị. 

Abụ Ọma 31-24 Nwee obi ike, ọ ga-emekwa ka obi gị dị ike, ndị niile na-ele anya Jehova

Mgbe onye iro ahụ nụrụ na ha matara maka atụmatụ ọjọọ ha nakwa na Chineke emebiwo ndụmọdụ ha, ha laghachiri na mgbidi ma nọgide na-arụ ọrụ ha na obere mgbanwe.

Nkera ndị ohu ahụ rụrụ ọrụ ahụ. Nkera nke ọzọ jikwa ube abụọ ahụ, ọta, ụta, na habergeons. Ma ndi-isi nọ n'azu ulo Juda nile.

Ndi nēwu n'elu mb͕idi na ndi nēbu ibu nēbu kwa ndi nēbu ibu, onye ọ bula n'otù aka-ya nālu ọlu n'ije-ozi ahu, were kwa aka nke-ọzọ jide ihe-agha. Maka ndị na-ewu ụlọ, onye ọ bula nēke kwa mma-agha-ya n'akuku-ya, wee wuo ya.

Ebe ọ bụ na ọrụ ahụ dị ukwuu ma buru ibu, e kewakwara ha n'elu mgbidi ahụ, n'ebe dị anya n'ebe ibe ya nọ, e             họputa kpọ ofe opì, kpọkọta ndi-Ju mb͕e ọ di nkpà. Nke, onye fùa opì-ike so Nehemaya (Nehemaịa 4:18-20) 

Nehemaya gwara ndị Izrel ka ha nọrọ n’ime Jeruselem, ka ha wee na-eche ndị mmadụ nche n’abalị, na-arụkwa ọrụ n’ụbọchị, ma a ga-azọpụta ha.

Mgbalị nke atọ ndị iro mere ka ndị mmadụ kwụsị ịrụ mgbidi na ọnụ ụzọ ámá Jeruselem

Ị ga-eche na Sanbalat, Tobaya, Gesem, ma ndị iro ndị fọdụrụ ga-ahapụ ndị Chineke naanị ha, mgbe ha gbalịsịrị ịtụ egwu, daa mba, ma kwụsị ndị Chineke. Ma ha emeghị. Ha nọgidere na-achọ ụzọ ha ga-esi kwụsị ndị mmadụ ịrụ mgbidi na ọnụ ụzọ ámá Jeruselem.

Ebe ọ bụ na ha weere Nehemaịa dị ka onye kpaliri ya, ha gbalịrị ịnwa Nehemaịa mmehie.

Ha we ziga akwukwọ, we kpọ Nehemaia ka ọ bia izute ha n'obodo ntà di n'ala ahu di lari nke Ono. Ma Nehemaịa abụghị onye nzuzu kama ọ bụ onye maara ihe ma hụ atụmatụ ajọ omume ha ime ya ihe ọjọọ.

Nehemaịa zigara ha ndị ozi ka ha mara na ọ pụghị ịbịa n’ihi na ọ na-arụ nnukwu ọrụ. A nwara ya ọnwụnwa, ọ naghịkwa emegharị ya anya site na nsogbu ndị dị n'akụkụ. Ma Nehemaịa lekwasịrị anya n’oké ọrụ ahụ a na-aghaghị ịrụ.

Ha akpọghị Nehemaịa otu ugboro, ma ugboro anọ. Ma Nehemaịa ji otu okwu amamihe ahụ zaa òkù ha kpọrọ òkù.

Mgbe mbọ ha anaghị arụ ọrụ, Sanbalat zigara ohu ya akwụkwọ ozi ụgha nke ugboro ise ka o mee Nehemaịa egwu, ka O we biakute ha. Ma Nehemaịa atụghị egwu na egwu ya n’ihi okwu ya, nke bụ ụgha. Kama, Nehemaịa dere akwụkwọ ozi, na-ekwu na okwu ya abụghị eziokwu, ma na ewepụtara okwu ya nile site n’obi nke ya. 

Ha niile gbalịrị ime ka ụjọ jide ha site n'ikwu na aka ha ga-ada mbà n'ọrụ ahụ, ka ewe ghara ime ya. Ma Nehemaịa kwuru, (nye Chineke) ime ka aka-Ya di ike. 

Mgbalị nke anọ nke ndị iro mere ka ha kwụsị ịrụ mgbidi na ọnụ ụzọ ámá Jeruselem

Mb͕e Nehemaia biaruru ulo Shemaia, onye mechiri, ọ gwara Nehemaịa ka o zukọta ọnụ n’ụlọ Chineke n’ime ụlọ nsọ, n’ihi na ha ga-abịa igbu Nehemaịa.

Ma Nehemaịa ekwetaghị okwu ya ma jụ ime dị ka okwu ya si dị.

Ilu 29-25 Egwu madu nēweta ọnyà Ma onye ọ bula nke nātukwasi Jehova obi, agāzọputa ya

Okwu Shemaịa atụghị Nehemaịa ụjọ ma mee ka o mee ihe n’ihi egwu, ka o we mehie, ka ha we nwe okwu bayere akukọ ọjọ, ka ha we ta ya uta. 

Nehemaịa ghọtara na Chineke eziteghị Shemaya, ma na o buru amụma a megide Nehemaịa n’ihi na Tobaya na Sanbalat goro Shemaya ka o mee ka Nehemaịa tụọ egwu..

Ọ bụghị naanị Shemaya onye amụma ụgha, onye gbalịrị ime ka ọ tụọ egwu ma kwụsị ya.

Prọfet an̄wan Noah ye mme prọfet eken ẹma ẹdomo ndisịn Nehemiah ndịk, ma ha emebeghị nke ọma.

Ma ọ bụ Tobaya enwechaghị ihe ịga nke ọma n'ime ka Nehemaịa tụọ egwu site n'akwụkwọ ozi o degaara ndị a ma ama Juda, onye ṅuworo ya iyi, ziga-kwa-ra Tobaia ọtutu akwukwọ (Nehemaịa 6:17-19)

Nehemaịa atụghị egwu, n'ihi na ọ tukwasiri Chineke-ya obi

Nehemaịa nọgidere na-ekwesị ntụkwasị obi nye Chineke na ọrụ Chineke nyere Nehemaịa ịrụ. Ọ naghị atụ egwu ma ọ naghị atụ egwu ma na-emetụta ụgha nke ndị iro. Nehemaịa emeghịkwa ya ọbọ. Ma Nehemaịa nyere Chineke ihe niile, nke Onyeikpe ezi omume, onye huru ihe ọjọ nile nke ndi-iro n'oge nwughachi Jerusalem.

Nehemaịa na ndị Izrel wee malite ịrụghachi mgbidi ahụ. Mgbe 52 ụbọchị Nehemaịa na ndị Izrel rụchara ọrụ ahụ.

Ndị iro, onye meriri na mbụ, + ma chịa ndị Izrel emo ma gbalịa imenye Nehemaịa na ndị Izrel ụjọ na ịtụ egwu na igbu ha, a chụdara ha n’anya nke ha. N'ihi na ha mara na ọlu a sitere n'aka Chineke-ha.

Ụlọ Chineke na ozi nke Onye-nwe ka e weghachiri eweghachi

Mgbe e wughachichara mgbidi ahụ na ọnụ ụzọ ámá Jeruselem, E mere ihe nile dịka uche Chineke siri dị. Nke Iwu nke Moses pụtara ọzọ. Ha chọrọ iwu Mozis, eweghachiri iwu Chineke, ma mee ihe nile n’irube isi n’okwu nile na iwu-nsọ nile nke Chineke.

E weghachiri ihe niile, ọ bụghị naanị Jerusalem kamakwa mmekọrịta dị n’etiti Chineke na ndị Ya na Ụlọ Ya. 

image ụgbọ mmiri na ugwu na ederede Ilu 1-23 chigharianu n'iba-nbam, M'gāb͕asara unu mọm

Ndị ọgbakọ ahụ echegharịwo n’isi ike na mmehie ha.

Ọgbakọ ahụ kwere nkwa ijere Chineke ozi na idebe iwu-nsọ na ụkpụrụ-Ya nile ma megharịa nkwa ha kwere na ọgbụgba ndụ ha na Chineke.

Ndị mmadụ chegharịrị ma laghachikwute Chineke, na n'ihi na, Chineke laghachiri n'ebe ndi Ya nọ. O lere anya ha, chebere ha, ma lekọta ha.

A gbahapụrụ Ụlọ Chineke ọzọ kama e weghachiri ya.

Ndị Livaị gbakọtara ma rara onwe ha nye n’ọkwá ha dị ka e dere n’Iwu Mozis. Okwu ndị ahụ, iwu, eweghachikwara ụkpụrụ nke Iwu ahụ.

Ozugbo ha gụrụ ihe n’Iwu ahụ megidere ụzọ ndụ ha, ha gbanwere ụzọ ndụ ha gaa n’Okwu Chineke. Kama ịgbanwe Okwu Chineke n'ụzọ ndụ ha.

Ndị Izrel gbanwere ndụ ha n’Iwu ahụ

Ọmụmaatụ, ha gụrụ na a machibidoro ndị Amọn na ndị Moab iwu ịbata n’ọgbakọ Chineke ruo mgbe ebighị ebi. Ntak? N'ihi na ha ejighi nri na miri zute umu Israel, kama ha goro Belam imegide ha ka ha kọcha ha.

Ozugbo ha nụrụ iwu a, ha kewapuru n'Israel, ìgwè madu nile gwara ọgwa. Nke a gosiri na ha na-asọpụrụ Chineke ha bụ́ Onye Pụrụ Ime Ihe Niile.

Ma ọ bụ ezie na ndị mmadụ mere otú ahụ, Ọ bụghị ndị ndú niile mere otú ahụ. Were Elaịshib nnukwu onye nchụàjà dị ka ihe atụ, onye bu onye-nlekọta ime-ulo nile nke ulo Chineke 

Mgbe Nehemaịa nọ na Juda, ihe niile gara dị ka uche Chineke si dị. Ndị iro ahụ enwechaghị ihe ịga nke ọma ịbanye na ịkwụsị ọrụ Chineke.

Ma n’oge Nehemaịa na-anọghị ya, ndị iro si n’aka Elaịshib bụ́ nnukwu onye nchụàjà bata.

Olee otú ndị iro ga-esi banye Jeruselem na n’ụlọ Chineke ma merụọ ụlọ Chineke?

Nehemaịa eguzogidewo ndị iro Chineke ma gbochie ihe ọjọọ ahụ na-ebibi ihe ịbanye na Jeruselem. Agbanyeghị, onye-isi-nchụ-aja bụ́ Eyashib enweghị otu àgwà ahụ Nehemaịa nwere. Kama igbochi onye iro na ihe ọjọọ na-emebi emebi ịbanye, onye-isi-nchu-àjà meghere uzọ ka ajọ ihe-nbibi bia.

Ọ bụghị nanị na nnukwu onye nchụàjà meghere ọnụ ụzọ ámá Jerusalem maka ndị iro na ihe ọjọọ na-ebibi ihe, ma o meghekwara ọnụ ụzọ nke ụlọ nke Chineke (Ụlọ nsọ ahụ) maka onye iro na ihe ọjọ. 

Onyeisi nchụaja bụ́ Eiashib mere ka nke ahụ ka njọ, site n’inye ndị iro ebe obibi n’ụlọ nke Chineke. Onye iro a, onye o nyere ime-ulo n’ulo Chineke, bụru onye Amọn Tobaya. 

Ọ bụ otu ihe ahụ Tobaya, onye bụ́ otu n’ime ndị iro Chineke na ndị Juu ma gbalịa igbochi ma kwụsị ịrụghachi mgbidi na ọnụ ụzọ ámá Jeruselem..

Ọ bụ otu ihe ahụ Tobaya, bụ́ onye nwara imenye Nehemaịa ụjọ na ịtụ egwu ma nwaa ya ka o mee mmehie. Ọ gbalịdịrị igbu Nehemaya na ndị Juu.

Ma n’okpuru nduzi nke Nehemaịa, Tobaịa enweghị ohere ịbanye na mebie atụmatụ ọjọọ ya, ọ bụghị ọbụna site n'aka ndị ikwu na mmekọrịta ya (Nehemaịa 6:17-19).

Ọ bụghị mgbe Nehemaịa pụrụ, onye iro Tobaịa ọ̀ hụrụ ohere ọ bụghị nanị ịbanye n’obodo Jerusalem kamakwa ịbanye n’ụlọ Chineke ma biri n’ebe ahụ., nke ihe ọjọ ji bata we merua ulo Chineke.

Olee otú onye iro Tobaịa si nwee ihe ịga nke ọma n’ịba n’ụlọ Chineke? Site n'ezinụlọ ya.

Ndị iro nwere ike ịbanye n'ụlọ Chineke site na njikọ ezinụlọ

Tobaia bu ab͕uru Elaiashib, bú onye-isi-nchu-àjà. E wezụga nke ahụ, ọ bu kwa orù na onye-nmebi nke Sanbalat, ọgọ nwoke onye-isi-nchu-àjà, bú Elaiashib.

Elaịshib onye isi nchụaja a enweghị otu àgwà na egwu Jehova dị ka Nehemaịa nwere. O meghị ihe dị ka okwu na iwu Chineke siri dị, dika o kwesiri ma kwe nkwa ime dika onye isi nchu aja. Nnukwu onye nchụàjà bụ́ Elaịshib tụrụ ụjọ ka ukwuu n’ihi onye ikwu ya bụ́ Tobaya, onye Amọn.

Ngọzi nādiri onye ọ bula nke nātu egwu Jehova nēje ije n'uzọ-Ya nile 128:1

N’ihi na egwu ọ na-atụ ezinụlọ ya karịrị egwu Chineke, o dobere ezinụlọ ya n’elu Chineke.

Site n'ikwe ka ezinụlọ ya, onye bụ onye iro nke Chineke ma bie ndụ n’iro Chineke, n’ụlọ Chineke, ọ hapụrụ Chineke na Iwu Mozis, nke o kwesịrị ịnọchite anya ya, rube isi, ma gbuo.

Elaịshib bụ́ nnukwu onye nchụàjà maara ihe bụ́ uche Chineke banyere ndị Amọn na ime ụlọ ndị dị n’ụlọ Chineke..

Ma Elaịshib jụrụ okwu Chineke, nke o mere ka ọ ju Chineke, o wee mee dị ka nghọta ya si dị, ma ọ                        gìgwahụ nnukwu ọnụ ụlọ ahụ dị ka ihe ọjọọ., ma dozie ya ma nye ya onye iro nke Chineke: onye Amọn Tobaia.

Ya mere onye-isi-nchu-àjà wepuru ime-ulo uku ahu, n'ebe ahu ka ha nādọba ihe-oriri n'oge gara aga, frankincense, na ihe nile na otù uzọ n'uzọ iri nke ọka, mmanya ọhụrụ ahụ, na mmanụ, nke e nyere n’iwu nke ndị Livaị na ndị na-abụ abụ na ndị nche ọnụ ụzọ ámá, na àjà-nbuli nke ndi-nchu-àjà, o were ya nye Tobaia.

Nehemaịa chụpụrụ onye iro na ihe ọjọọ ahụ n’ụlọ Chineke ma mee ka ụlọ Chineke dị ọcha

Ma mgbe Nehemaịa rịọrọ eze ka ọ hapụ ya wee laghachi na Jeruselem ma ghọta ihe ọjọọ Elaịshib mere Tobaya., n'imeziri ya ime-ulo n'ogige nile nke ulo Chineke, o wutere ya nke ukwuu. Nehemaia we si n'ime-ulo ahu chupu ihe nile nke ulo Tobaia.

Nehemaia we si ka eme ka ime-ulo nile di ọcha, o we bughachi ihe nile nke ulo Chineke, ya na onyinye-inata-iru-ọma na frankincense.

Ma nke ahụ abụghị nanị mmehie. N’oge Nehemaịa na-anọghị ya, ọtụtụ mmehie abanyeworị ná ndụ nke ndị Izrel na n’ụlọ nke Chineke.

Gịnị mere ha ji hapụ ụlọ Chineke?

Nehemaịa ghọtara na e nyeghị ha òkè nke ndị Livaị. N'ihi nke ahụ, onye ọ bula n'ime ha laghachiri n'ubi-ya.

Nehemaịa agbachighị nkịtị ma kirie otú e si gbahapụ ụlọ Chineke. Ma Nehemaya mere ihe ozugbo. O we were okwu bayere ndi-isi, jua ha ihe mere eji arapu ulo Chineke.

Mgbe Nehemaịa wughachiri ụlọ Chineke, ndị ohu, na ozi na ndị nchụàjà a pụrụ ịdabere na ha họpụtara, ọbụlagodi nke ahụ bụ ihe o chere, o nye-kwa-ra ha ilekọta ime-ulo nile nke ulo Chineke, ha emeruwo, rapu kwa ulo Chineke. (Gụọ kwa: Ụka abụrụla ọgba ndị ohi?).

Ha wedara ubọchi-izu-ike

Nehemaịa hụkwara nke ahụ n’agbanyeghị iwu Chineke, ndi Israel nālu ọlu nāzu kwa ahia n'ubọchi-izu-ike, ya mere ha emeruwo ubọchi-izu-ike. O we me ka ha cheta nna-ha, ndị meworo otu ihe ọjọọ ahụ na n’ihi nke ahụ wetara ha ihe ọjọọ.

Nehemaịa nyere iwu ozugbo mechie ụzọ, mgbe ọnụ ụzọ ámá Jeruselem malitere ịgba ọchịchịrị, ma a gaghị emeghe ya ruo mgbe ụbọchị izu ike gasịrị. O we do ufọdu nime ndi-orù ndi-isi ọnu-uzọ-ama nile, ewebataghi ibu ọ bula n'ubọchi-izu-ike.

Ọ dọkwara ndị na-ere ahịa na ndị na-ere ngwa ahịa aka na ntị aka na ntị, onye nānọ ọnọdu-abali n'akuku mb͕idi n'azu Jerusalem, ọbụrụ na ha emee ya ọzọ ọ ga-ebikwasị ha aka. Site n'oge ahụ, ha abịaghị n’ụbọchị izu ike.

Nehemaya nyere ndị Livaị iwu ka ha sachaa onwe ha ma debe ọnụ ụzọ ámá iji do ụbọchị izu ike nsọ.

Ọlụlụ di na nwunye gwakọtara ọnụ nke ndị Juu na ndị Jentaịl

Nehemaịa hụkwara alụmdi na nwunye agwakọtara n'etiti ndị Juu na ndị inyom Ashdọd, Amọn, na Moab. Ụmụ ha na-asụ ọkara n’okwu Ashdọd, ha enweghịkwa ike ịsụ asụsụ ndị Juu,

Nehemaịa wesoro ha okwu bayere ihe ọjọ na imekpu megide Chineke site n'ịlụ ndị inyom mba ọzọ.

image Lake na Akwụkwọ Nsọ amaokwu James 2-9 ọ buru na unu nāsọpuru madu, unu nēme nmehie

Ọ kọchaa ha, gburu ụfọdụ n'ime ha, kụpụrụ ntutu isi ha, o we me ka ha were Chineke ṅua iyi, ka ha we ghara inye umu-ha ndikom umu-ha ndinyom, ghara kwa ilutara umu-ha ndikom ma-ọbu onwe-ha umu-ha ndinyom. 

O kwuru banyere Sọlọmọn eze Izrel, onye Chineke huru n'anya me kwa eze. Agbanyeghị, ịhụnanya o nwere n’ebe ndị inyom ala ọzọ nọ mere ka o mehie. (Gụọ kwa: Ụzọ mbibi).

Otu n’ime ụmụ Joiada, nwa-nwoke onye-isi-nchu-àjà bu Elaiashib, di nwa Sanbalat, bú onye Horonait (na onye iro nke Chineke na ndị Ya). Ọ lụrụ nwaanyị mba ọzọ, megide iwu-nsọ nke Chineke.

Agbanyeghị, Nehemiah emeghị otú ahụ na-asọpụrụ mmadụ.

Nehemaịa emeghị ihe pụrụ iche, n'ihi na ọ bu nwa onye-nchu-àjà na nwa nwa onye-isi-nchu-àjà. Ma Nehemaịa mere dị ka okwu Chineke si dị wee chụpụ ya n’ebe ọ nọ.

Nehemaịa nọgidere na-ekwesị ntụkwasị obi nye Chineke ma rịọ Jehova ka o cheta ya maka ezi ihe

Nehemaịa rịọrọ Jehova ka o cheta ha, n'ihi na ha emeruwo ọlu-nchu-àjà, na ọb͕ub͕a-ndu nke ọlu-nchu-àjà na nke ndi Livai.

O mewo ka ha dị ọcha n’ebe ndị mba ọzọ niile nọ, meekwa ka ndị nchụàjà na ndị Livaị bụrụ ndị na-elekọta ha, onye ọ bula n'ije-ozi-ya na iji chu àjà-nsure-ọku, mgbe ahọpụtara, na maka mkpụrụ mbụ. Nehemaịa rịọrọ Jehova ka o cheta ya maka ezi ihe (Nehemaịa isi 1-13)

Ọnọdụ na usoro dị n'ụka na-adabere na onye ndu siri ike, onye nātu egwu Chineke, nēje kwa ije n'uzọ-Ya nile

Nehemaịa bụ onye ndú siri ike, onye ike ya sitere na Chineke. Ọ tụkwasịrị Chineke obi ma dị njikere, dị umeala n'obi, na-eje ozi, na-erubere Chineke isi. O nwere ọmịiko, chụpụrụ, guzosie ike, na ikwesị ntụkwasị obi nye Chineke na ọrụ Ya.

Ma karịa ihe niile, Nehemaịa tụrụ egwu Chineke, Onye puru ime ihe nile, nke Onye Okike nke eluigwe na ụwa na ihe niile dị n'ime, site na o jere ije na nrube-isi nye okwu nile na iwu-nsọ nile nke Chineke ma o meghị mmehie. 

The Lord is my Helper and I will not fear what man shall do unto me Hebrews 13:6

Nehemiah restored the chaos in Jerusalem, by rebuilding the wall and the gates of Jerusalem.

He cleansed the people, restored God’s house, and reinstated the laws and precepts of God.

He didn’t allow the enemy to enter and didn’t allow evil. But Nehemiah dealt with evil in the congregation and with the enemy (and evil) that tried to enter.

And when he saw that the high priest had allowed the enemy to enter God’s house, he immediately cast the enemy out of God’s house.

Nehemiah wasn’t intimidated by the words and letters of the people, despite their (family) relationship or position in society. He wasn’t influenced, tempted, and frightened by his brothers and sisters, who prophecied falsely over his life, nor by the nobles (highly placed people).

Nehemiah didn’t get distracted from his purpose by getting involved with lies and side affairs.

Nehemiah was focused on God and did the work that God had entrusted him and finished His work.

Leaders like Nehemiah are hardly there anymore

Leaders with the same attitude and mentality as Nehemiah are hardly there anymore. Nehemiah was not a people pleaser but a God pleaser.

His fear for God was greater than his fear for people. N'ihi nke ahụ, the enemy and the associated evil, who tried to enter couldn’t enter in the presence of Nehemiah.

Not until Nehemiah left Jerusalem, the enemy and evil managed to enter and settle in God’s house

Through which gateway does the enemy still enter God’s house?

And just like the enemy and evil knew how to enter God’s house back then, the enemy and evil still know how to enter God’s house (the church) now. How? Through family members (blood relatives).

Through the interference, influence, and sins of family members, especially of children, many church leaders have compromised and have become tolerant of sin and iniquity.

image thorn bush and bible verse isaiah 5-20 woe unto them that call evil good and good evil darkness for light and light for darkness

What used to be forbidden in the church, is now accepted in the church and considered normal.

If someone is remote and commits a sin, it’s easy to represent the point of view of God’s Word (the Bible) and follow the words of God and keep His commandments, which represent His will, and confront the person with his or her sin.

But what do you do if your own child commits the same sin?

If your son or daughter commits the same sin, are you still so firm?

Do you still hold on to the words of God? Do you stay faithful to Jesus and keep walking after the Spirit representing righteousness and separate yourself from sin?

Or do you suddenly illuminate the sin from a different angle? From the situation of your son or daughter? And are you led by the flesh; your feelings and emotions, and open the door for the enemy and evil to enter and do you compromise with darkness and bow to sin, because you don’t want to lose your child?

Compromise with sin and bow to the devil and sin, to prevent losing your son or daughter (or father, mother, sister, brother, wdg.)

How many preachers, ndị okenye, and deacons used to be against living together unmarried and were clear about their point of view that was in agreement with the Word, until their own son or daughter told them they wanted to live together unmarried, and they compromised and bowed to the devil and sin and allowed sin in the church.

How many preachers, ndị okenye, and deacons were against adultery and divorce and made their point of view that represented the Word, known in the congregation, until their son or daughter told them they’d decided to divorce and they changed their point of view and accepted divorce in the church and normalized divorce.

And how many preachers, ndị okenye, and deacons have compromised and have become world-like, because they were influenced by the opinions and lifestyles of their children?

The devil can enter lives and churches and gain territory, where the love of God and the fear of God are lacking in the hearts of leaders and believers and Jesus isn’t the most important Person in life, but the family member is. (Gụọ kwa: The spirit of Eli).

He that loves father or mother, son or daughter more than Jesus is not worthy of Him

He that loves father or mother more than Me is not worthy of me: and he that loves son or daughter more than Me is not worthy of Me. And he that takes not his cross, and followeth after Me, is not worthy of me (Matiu 10:37-38)

Ya mere, Jizọs kwuru, that if you love your father, mother, son, or daughter above Him (Okwu ahu), you are not worthy of Him.

white image rose with bible verse john 14-15 if you love me keep my commandments

Loving Jesus means, that you believe His words, do what He says, and you keep His commandments, and follow Him, despite the opinion and decision of your father, mother, son, or daughter, to reject the words of God and live in disobedience to God in darkness, doing the works of the flesh that oppose the will of God.

Loving Jesus has a price.

If you really love Jesus, then it not only costs you your life (that you have laid down in Christ), but it can also cost you your family and friends. Unless, you bow to the will of the devil and compromise with sin and allow darkness to enter.

When you compromise and allow sin, by allowing the sinful lifestyle, you won’t lose them but Jesus.

By compromising you bow to the devil, who works in the children of disobedience, and accept his evil works (mmehie) and be a partaker of his evil works.

God’s house is left to his fate and the gates of the church are forsaken

Apostles, evangelists, prophets, pastors, teachers, and elders, who were given the responsibility to guard the gates of the Church and to raise the believers in the will of God unto spiritual maturity, have forsaken their responsibility and allowed the devil (the enemy) and sin (evil) in the church through the influence and/or the sins of their sons, daughters, nne na nna, or other family members.

The gates of the church that were guarded and where truth and judgment (justice) was spoken according to God’s Word are forsaken.

The Holy Spirit and the Word, which represents the will of God, have been replaced by man and the wisdom, ga-eme, agụụ ihe ọjọọ, na ọchịchọ nke anụ ahụ. All because God has been replaced by people, and instead of God, people are seated in the hearts of many Christians.

The enemy and adversaries of God still use the same gateway to enter and stop God’s work

The enemy and the adversaries of God were very clever in the time of Nehemiah, but the enemy (ekwensu) and the adversaries of God are still clever. They don’t give up so easily, as many Christians do. But they are persistent and keep trying until they find an opening to enter the church and defile the church

The enemy and adversaries of God use the same gateway to enter God’s house and use the same methods to intimidate and frighten Christians and cause them to sin, and to silence and stop them, so that God’s work will be stopped.

Nehemiah was born under the Law and belonged to the generation of fallen man (ihe ochie), who lived in the Old Covenant. But many Christians, who have become a new creation in Christ and live under grace in the New Covenant can take an example of Nehemiah’s faithfulness, behavior, and mentality, but above all his love and fear for his God.

‘Bụrụ nnu nke ụwa’

Ị nwekwara ike ịmasị gị

    mperi: A na-echekwa ọdịnaya a